2006-08-21

Vänsterpartiet liberalerna

Abstract


Eller: Vem är liberal, egentligen?

Enligt Nationalencyklopedin betyder liberalism (som kommer från ordet liberal) följande: ”samhällsåskådning och politisk ideologi med den enskilda människans frihet i centrum. Liberalismen urskiljer två huvudvarianter av frihetsbegreppet: frihet från tvång resp. valfrihet. Den förstnämnda avser rätten till politisk frihet, frihet från förtryck, tortyr och censur samt rörelsefrihet.” Ungefär det fick jag lära mig i skolan.
Men sedan texten ovan skrevs och jag gick i plugget verkar det ha hänt något märkligt. Visserligen är orden valfrihet och tvång fortfarande viktiga inslag i den folkpartistiska retoriken, men dagens ”liberaler” verkar ha fått det där med liberalismen på bakfoten. (Kan det bero på "Palmeskolans" dåliga inflytande och/eller brist på disciplin och betyg i skolan???)

Bortsett från den sedvanliga kapitalvänliga ekonomiska liberalismen, förmår i alla fall inte jag att peka ut någon folkpartistisk profilfråga som ens närmelsevis skulle kunna kvala in som ”liberal”: Lars Leijonborg efterlyser numera t o m helt öppet ”mer tvång inom psykvården”. Johan Pehrson, partiets rättspolitiska talesman, står i riksdagen konsekvent för klassisk "law-and-order"-politik och vill t o m ge militären rätt att samverka med polisen mot ”terroristhot”. Inte ens posthemligheten är längre helig för folkpartiet som vill att privat korrespondens ska registreras och övervakas.

En googlesökning på fp och övervakning ger, intressant nog, över 60.000 träffar… För samhällets bästa (givetvis!) efterlyser folkpartiet alltså fler och fler tvångsåtgärder. Hela befolknings- och/eller yrkesgrupper utpekas i det här sammanhanget gärna som oanpassade, stökiga och allmänt odisciplinerade. Förutom ”terrorister”, muslimska förstås, ska sålunda invandrare, skolelever, kriminella, bidragsfuskare (”överutnyttjare av svenska socialförsäkringar”) med fl ska bli föremål för diverse disciplineringsåtgärder.
När Sveriges liberaler går i den konservativa dvs. antiliberala högerns ledband, vilken politisk röst finns det då över huvud taget kvar till stöd för den traditionella liberalismens försvar av individens integritet mot staten och värnandet om de medborgerliga rättigheterna? I Sverige till synes bara vänsterpartiet och i viss mån miljöpartiet. Det är sannerligen konstiga tider vid lever i.

Andra bloggar om: , , .

Inga kommentarer: