Polen är ett märkligt land. Förvisso på intet sätt märkligare än andra länder, men så nära å samtidigtså fjärran...Ta bara det det där med de där tvillingsbröderna som styr landet. Bröderna Kaczynski
har definitivt högt underhållningsvärde, men roliga är de inte det minsta. Tvärtom, de är ärkereaktionärer, och ingen polack jag råkade fråga i Warszawa här om dagen, kunde liksom förklara hur de egentligen bar sig åt för att bli valda till statsminister respektive president.
-Det beror nog snarast på att deras motståndare är ännu större idioter, menar Stanislav.
-Nä, jag tror det beror på att ingen egentligen bryr sig, invänder Maruska.
Radek nickar instämmande:
-Jag struntade också i valet. De är ju idioter, hela bunten.
Vete fan hur det gick till. I alla fall så verkar många unga polacker vara less på politiken. Och dessutom är Polen "landet utan vänster". I grannlandet Tjeckien må de förbjuder kommunistiska organisationer, i Polen finns inget att förbjuda. (Bara i Slask/Schlesien finns ett gäng radikala gruvarbetare som är så där halvanarkistiska trottar.)
Men inte vill jag göra mig lustig över Polen och polackerna. Tvärtom, min korta vistelse i Warszawa och min tågresa genom landet har varit mycket trevliga upplevelser. Men en sak vill jag ändå gnäller över (eller två: polskt öl är inget att hurra för...): Warszawaborna funderar över att riva Kulturpalatset i centrala stan.
- Titta på den där fula byggnaden. Stalins gåva till det polska folket som betalades av det polska folket. Men som tur är så ska skiten väck, säger min guide Radek.
-Varför det?! undrar jag. Det är ju en asball kåk... Jag tar en bild och är verkligen förtjust över det jättestora huset i sovjetisk klassicism.
Pałac Kultury i Nauki invigdes år 1956. Med sin höjd på 230,68 var kåken då Europas näststörsta skyskrapare. Fortfarande är palatset den högsta byggnaden in hela Polen. Kulturpalatset var mycket riktigt Sovjetunionens "gåva till det polska folket", men sågs av de berörda snarast som en jättelik symbol för kommunismens förtryck.
-Den där fula skiten påminner oss bara om den gamla tiden. Byggnaden är ett monument över den kommunistiska propagandan, menar Radek.
-Ja men, det är ju eran historia, den kan man ju inte bara utplåna så där. Liksom, inflätar jag lite svagt.
-Än sen? Det var hemska tider. Riv kåken, säger Radek och går vidare för att visa mig det nya köpcentrat bakom centralstationen.
Såna är tiderna. Men det ÄR ju den ballaste kåken i hela jävla Warszawa.

>
