2006-08-17

Outad igen

Hurra!Alltsedan min undersökning om dagligvarukedjan Lidl har publicerats har jag väntat på en viss förutsebar händelse. Det finns ju folk som anser att vänsterpartister, kommunister och liknande figurer uteslutande ägnar sig åt agitation, propaganda och, på senare år, terrorism och faktiskt numera också antisemitism. Jag har blivit anklagat för i stort sett allt detta. Det var alltså bara att vänta på att någon som inte gillar den fackliga kritiken mot Lidl gör lite läxarbete och outar mig som vänsterskummis. Och nu äntligen har det hänt.

Den nya Svartboken om Lidl publicerades i Berlin den 27 juni i år. Något förvånande så var det DN som först uppmärksammade utgivningen och intervjuade mig om bokens kapitel om Sverige. Sen blev det en kortlivad nyhet mitt under brinnande fotbolls-VM. Och så vart det lugnt. Men den 15 augusti hände det äntligen: Ingen mindre än Näringslivets Medieinstitut (NMI) har outat mig som "prominent och kontroversiell vänsterpartist" (Det förstnämnda hade jag ingen aning om). Och som sådan har jag förstås inte rätt att yttra mig i min egenskap som yrkesverksam person. Vad jag än gör är uppenbarligen styrt av min partibok eller kanske rentav av någon mörk makt med säte i Moskva.

Nå ja. DN prickas i alla fall av Näringslivets Medieinstitut för att endast presentera undertecknad som "historiker och journalist" utan att nämna att jag från början är misstänkt i min egenskap som vänsterpartist. Dessutom fälls DN för att inte ha låtit Lidl kommer till ords i ovan nämnda artikel. Att det sistnämnda nog snarare beror på det faktum att Lidl i Sverige principiellt inte reagerar på förfrågningar från journalister än på ren ondska är en bisak. Intressantare är att NMI, en gren på Timbroträdet som finansieras av Stiftelsen Fritt Näringsliv, betecknar sin ihärdiga och ganska så ointressanta jakt på journalister som inte är renodlade nyliberaler som "kritisk mediegranskning".

NMI startade sin verksamhet i april i år. Enligt egen uppgift vill NMI "bidra till en kvalitetshöjning i svenska medier genom kritisk granskning och öppen diskussion. På NMI:s webbplats korrigeras och kompletteras ofullständig medierapportering." I praktiken är det nog mest fråga om att misstänkliggöra texter, helst publicerade i DN, som NMI:s uppkäftiga högerbloggare Billy McCormac, Michael Moynihan och - den mest trevliga av de alla! - Mikael Nussdorf tycker illa om ur sitt nyliberala extremistperspektiv. Trojkan "korrigerar" sådana artiklarna i sina korta "analyser" och klagar över brist på "objektiv" medierapportering i Sverige.

NMI-grabbarnas agenda är inte bara ultranyliberal utan dessutom fokuserat på att försvara USA:s nuvarande högerregering. Verksamheten gick så till en början ut på att försvara Bushadministrationen kontroversiella Patriot Act. Det har mycket riktigt påpekats att många utomstående kan ha svårt att koppla det här okritiska kramandet av en främmande stormakts högerregering "till det svenska näringslivets mest angelägna behov". Kanske har denna kritik fått gehör: fortfarande slår visserligen framför allt Moynihan gärna mot de som dristar sig att rapportera kritiskt över USA:s diverse förehavanden runtom i världen, men på senare tid har gänget i stället börjat koncentrera sig på att anklaga SVT för att stå i "statens och partiets tjänst" och sålunda se högeralliansen valrörelse genom "vänsterns glasögon". Dessutom anklagas borgerliga SvD för att sprida vänsterdesinformation och en återkommande favorit är diverse attacker mot alla vänsterextremisters husorgan DN.

Det hela är en uppvisning i billig "guilty-by-association"-propaganda och insinuant ultrahögerpropaganda. Ganska ooriginellt, egentligen. Hittills har jag egentligen inte fått intryck av att Timbros nya frontorganisation NMI skulle ha haft någon större medial inverkan i Sverige. Det finns givetvis en del hyllningar som de sedvanliga högerbloggarna kommer med, och så rekommenderas den ideologiska mediegranskningen åt alla "svenska frihetsvänner" av högertankesmedjan "Captus". Men annars har NMI mest haft publicitet därför att journalisterna på Aftonbladets och DN:s kulturredaktioner har varit elaka mot dem. Det har genererat ett visst mått av indignation över svenska mediers vänstervridenhet - hos just de sedvanliga högerbloggarna och Captus.

Det här ointresset kan ju, förstås!, bero på att svenska media i allmänhet är vänstervridna. Eller så är NMI:s raljerande bara ointressant för den delen av allmänheten som hittills inte frälsts av nyliberalismens radikalare tankevärld. Själv tror jag att NMI skulle kunna göra större succé - om man bara blev lite mer seriös, mindre tokdogmatisk och lät bli att låta ett gäng nyliberala gaphalsar sköta det hela.

En sammanfattande kommentar

Andra bloggar om: , , , .

1 kommentar:

jinge sa...

Bilden diggas skarpt! Att bli Outad av Nussdorf, Monihan och McCormac är en merit!

Var stolt!