"Jämfört med tidigare reportage av Josefsson och Svensson innehöll de tämligen få inslag av de metoder som medverkat till att göra tidigare dokumentärer kontroversiella. Enligt Josefsson var det dock inget medvetet metodikval".
Det konstaterar artikelförfattaren Paul Frigyes inledningsvis om ett reportage där man genom klippteknik suggererar bilden av ett slags stalinistparti: intervjusnuttar varvas med bilder av jublande östeuropeiska massor, stridsvagnar från 1:a maj paraden i Moskva och fanviftande ungkommunister. Det hela snyggt tonsatt med diverse tragikomiska kommunistlåtar...
Och så fortsätter artikeln med närmast satiriska verklighetsbeskrivningar - kanske inspirerade av Varan-TV:s tidiga nidbild av Janne:
" – Jag stod och ropade utanför villan: kom ut Werner! Du gör dig löjlig genom att gömma dig bakom frun, berättar Janne Josefsson. Efter att TV-teamet suttit utanför villan i någon timme försökte Lars Werner lämna tomten via en bakväg."
Jag kan se bilden framför mig. SVT:s medarbetare belägrar ett hus där en människa bor, som helt sonika vill undvika att bli konfronterad med vissa journalister som är ökända för sitt jobbiga sätt att peta kameran i ansiktet på en. Ett kommando gömmer sig i en rabatt på husets baksida. Alla utgångar bevakas noga. Då och då gormar Janne Josefsson utanför verandan att den fria teven väntar utanför porten och ska avslöja sanningen.
Det blir även en poäng att markerar makt genom att påpeka för offret att man, minnsann, kan löjliggöra honom:
"När vi förklarade att vi hade filmat hur han försöker gömma sig och smita iväg från oss insåg han att han måste ställa upp på en intervju, berättar Janne Josefsson."
Lars Werner tvingades sålunda att ställa upp - och han fick vad han förtjänar. Flera timmars förhör blir två minuters programinslag där han hängs ut som hycklande skurk - Josefsson mot (v): minst 1:0.
1:0 för Janne!(Källa: SVT)
Något fundersam blir jag när jag läser vidare i Journalisten-artikeln:
"Janne Josefsson som har granskat kommunistpartiet 1981 och 1991 i radion, säger sig vara förvånad över att vänsterpartiet kommit så lätt undan:
– Gudrun Schyman lyckades hålla ifrån sig de här frågorna och fokusera på feminism och liknande. Men att man gullat med kommunisterna och förfasat sig så över nazisterna är egentligen märkligt inkonsekvent. Ett av skälen till det är väl att halva journalistkåren har tågat i deras led, säger han."
Den sortens kommentar om journalisternas påstådda vänstervridenhet känns märkvärdigt bekant, t.ex. från denna artikel i den eminenta tidskriften Svensk Linje. Eller denna från Smedjan.com. (Det finns också en hel del debattartiklar på nazistiska sajter som man lätt hittar genom att söka på "journalister" och "vänstervriden". Det gav 250 träffar på Google...).
Ännu intressantare är egentligen Josefssons egen teknik i nämnda reportage. Han fokuserar på två bovar, Lars Werner och Lars Ohly, alltså de som inte har bett om ursäkt för sina ogärningar som partiledare.
Nämnda Gudrun Schyman är i sammanhanget uppenbarligen ointressant och kan t o m oemotsagt hävda att hon "inte brukade läsa möteshandlingarna" när hon satt i vpk:s VU och var med om att vårda de kritiserade kontakterna österut... Liksom Ohly har hon i själva verket en väl dokumenterad erfarenhet av att hyckla om sitt förflutna framför löpande kameror, men till skillnad från Ohly kommer hon undan med detta genom att arrogant hävda att hon bara var "kär" i någon när hon gick med i K-sekter eller var omtöcknad på annat sätt. Och så är hon ju inte heller så dum att beteckna sig som kommunist och har dessutom lämnat vänsterpartiet...
Ohlys förebild?
Liksom Schyman har många av de "förnyarna" som i dag går ut och kräver en uppgörelse med det förflutna ju alls inte rent mjöl i påsen när det gäller den egna politiska biografin. Men detta är tämligen oviktigt för landets spökjägare, eftersom åsiktsarkeologin ju går ut på att tvinga folk från att ta avstånd ifrån sina egna övertygelser. Det gäller bara att göra avbön och hacka på kommunisten Ohly för att kvalificera sig som helgon.
För mig som katolik (icke troende)känns även detta välbekant: Bikta dig för prästen - och alla synder är förlåtna. Bikta dig inte - och brinn i helvetet...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar