Äntligen har Säpo lärt sig...

...att det är hårda puckar som gäller i klasskampen eller kanske i civilisationernas strid.

"Det gäller att fånga upp dem i tid", säger säpochefen Klas Bergenstrand i en intervju med Sydsvenskan. Och det kan man bara instämma fullt i. Bergenstrand kommer in på rekryteringen av informella medarbetare till statens säkerhetstjänster på skolor. Dessutom ska närpolisen och lokala myndigheter samverka för att "få kännedom om vilka personer som befinner sig i riskzonen".

För några dagar sen tyckte jag att Mauricio Rojas idéer lät märkligt bekanta, helt enkelt plankade av Pia Kjærsgaard.

Också Bergenstrands idéer låter verkligen bekant, prisfrågan är vem det är han kan tänkas ha plagierat...

Bergenstrands analys är den:

– Det finns kanske personer som är unga, som känner rotlöshet och som inte känner någon riktning i livet, och som därför är känsliga och påverkbara för radikala idéer, och sedan ytterst kan förvandlas till terrorister, säger Klas Bergenstrand.

Säpochefens analys bottnar sammanfattningsvis i följande åtgärdspaket:

Låt poliser, lärare, bambatanter, socialsekreterare, dagisfröknar och "andra lokala myndigheter" samverka i övervakningen av samhällets bottenskrap som "känner utanförskap" (läs: de är inte utanför) och som kan tänkas "radikaliseras och bli extremist".

• Erbjud ambitiösa ungdomar ur riskmiljöer karriärperspektiv, en spännande verksamhet, bekräftelse och materiella förmåner i gengäld för harmlösa upplysningar om deras kamrater och familjer.
• "Fånga upp de tidigt", d.v.s. värva, övertyga eller registrera ungarna så tidigt som möjligt.

Hm. Nog känner man igen det? Härifrån!

Jag ser i alla fall fram emot ytterligare åtgärder för att förhindra samhällsomdanade extremistverksamhet. Ännu tidigare och ännu effektivare. Det är ju en "utvecklingsprocess" som står bakom Bergenstrands insikter (eller har han kanske läst Tjeckistens handbok?)

Man skulle t.ex. kunna betro "Säpos vänner" med vissa mindre viktiga polisiära uppgifter. Säpopionjärena eller Säposcouterna (i nära samverkan med förskolan, skolan och andra "lokala myndigheter", of course) skulle vara ett bra sätt att "fånga upp de i tid" - och även utanför skolan.